Om jag kunde ge dig en kram...

Just nu älsklingen min..skulle den blivit lång,kraftfull o full med kärlek...du min blivande man,min bästa vän o pappa till våra underbara barn...du mår inte bra nu o jag är så långt ifrån dig..hoppas du känner vad jag säger o tänker...
Jag känner din smärta o din sorg så starkt :-( o det gör så ont i mig!!
De flesta vet historien..för er som inte vet, så drabbades Oscars pappa av en slags stroke bara 4 dagar efter de varit här o hälsat på oss (de är från Spanien)..han ignorerade tyvärr sin förlamade arm i över 1 dygn innan han uppsökte läkare..som då skickade iväg honom akut..blodtrycket var skyhögt!..lite senare ligger han på intensiven med en 2% överlevnadschans.....han trotsade oddsen trots en misslyckad operation...han piggnade till...men hade fått skador i hjärnan...han kunde inte prata..inte röra sig..FICK inte röra sig på bra länge,då detta kunde orsaka en blödning..minsta lilla skärsår kunde innebära döden...så låg han länge på sjukhus...han började om från början..alfabet..småord..ibland verkade det gå åt rätt håll för att sedan hoppa tillbaka till ruta ett...
Oscar åkte självklart dit då han låg på sjukhus...det är nu 9 månader sen o svärfar har inget minne av att han varit där alls..
Efter sjukhuset hamnade han på ett boende,men hälsar på hemma ibland..han kan gå rätt bra,röra ena armen,han pratar en hel del (lite osammanhängande o snurrigt emellanåt men han pratar)..han har ingen aning om vad det är för fel på honom..enligt honom själv finns det inget som är fel (typiskt svärfar :-) )... för nära o kära är detta såklart psykiskt påfrestande på alla sätt o vis...hela deras liv fick ju i stort sett börja om...
Nu är alltså Oscar i Spanien igen..o efter att ha "träffat" svärfar i web-kameran har han och jag sett så mycket positiva utvecklingar hos honom så han förväntade sig nog en hel del ....
Ikväll ringde han..o lät väldigt låg...det lilla vi sett på web-kameran var tydligen inte ens i närheten av verkligheten...han är i chock ytterligare en gång...
försök föreställa er pappa hos en talpedagog,gråtandes,helt hysteriskt gråtandes över en barnbok (tummen),för han tycker så hemskt synd om denna lilla varelse.....
Jag tänker på dig,jag saknar dig o jag älskar dig!