Hur mycket klarar ett hjärta av?

Igår trodde jag på allvar att mitt hjärta skulle stanna ... och det gjorde det säkert för ett tag oxå, då Dante flög med huvudet före ner för ALLA våra 15 trappsteg här hemma, det var kullerbyttor hela vägen och en chockad Oscar som jag bara hörde skrik ifrån!
Som tur väl är gick det förvånansvärt bra,han klagade på huvudvärk precis efter och ont i vänster öga, ryggen och nacken... men bara en liten stund senare var han på benen igen och idag syns inte många spår efter den otäcka händelsen igår!

Idag var det dags för kiana att sjunga i kyrkan för första gången med barnkören på familjegudstjänsten, hon var lite nervös men de var så duktiga alla tjejer!
Det hela varade i 1 1/2h och jag lyckades såklart få mens under denna tid och fick springa fort som f*n in i huset för att leta värktabletter (jag måste ta det så fort jag får känningar annars ligger jag och spy i 2 dagar non-stop),lite försent blev det och jag hängde ut genom fönstret och andades och ulkade om vartannat, gjorde allt som stod i min makt för att inte spy, tabletten behövde ju börja verka åtminstone!
Nu känns det som om jag har det under kontroll, men roligt är det absolut inte!

Har packat upp en massa säckar från lägenheten och Oscar är nu iväg och städar den. Barnen är på ett jäkla rethumör (ALLIHOPA!!)och det underlättar ju inte stressen i mitt hjärta precis!!

Imorgon är det jag som stiger upp kl.05.00 för att ta mig till praktiken ...