Fredagsdeppet...

Det är tur ni inte kan se mig nu, ser ut som skatan från helvetet. Seriöst måste jag på något sätt ta mig ur denna "kris" eller vad man nu kan tänkas kalla det, jag blir rädd för mig själv och framför allt rädd för att hamna där jag en gång varit. Jag vill ta mig upp, inte sjunka till botten. Jag är övertygad om att allt kommer kännas lite lättare när våren kommer, så snälla håll tummarna på att den kommer tidigt i år, för jag har varken tid eller lust att behöva söka psykhjälp!
Nu ska jag övertala mig själv om att inte bry mig om småsaker eller barnsliga provokationer från folk, jag ska bara försöka överleva.. en dag i taget och försöka suga åt mig endast det positiva omkring mig och hålla mig i närheten av människor som vill mig väl på riktigt!(och jag vet att de finns, också vilka de är)
Imorgon blir det FEST och gissa vad vi längtar nu!!! :-))
Trevlig Fredag!!
Puss o kram