Förlåt...

Det har som ni vet,varit en jobbig och stressig dag,vilket har gjort att man har betydligt mindre tålamod än vanligt.
Man vill ju bara få allt klart,så man kan pusta ut,men med 3 barn omkring sig är det lättare sagt än gjort!
Fick de i säng i bra tid tyckte jag,Kiana börjar ju skolan imorgon och behövde i säng i tid,så det blev att de la sig samtidigt..BIG misstake!
Kiana var klart tvungen att kissa,10 minuter efter hon redan varit på toa,och det ser Dante,då vill han knappast sova.
Jag har sprungit upp för den där helvetestrappen säkert 20 gånger och den ena gången hittade jag Dante inne hos Kiana (som hade hunnit somna),i ett ansträngande försök att väcka sin syster!!
Till slut rann det över,jag skällde,Dante skällde tillbaka och vi betedde oss som värsta gifta paret.
Jag blev så arg,att jag var tvungen att lämna rummet och gå ner för att andas och räkna till 10..gånger 10!
Det blev tyst däruppe...ett tag,sen ropa han igen,men nu hade jag lugnat mig,så jag tog ett djupt andetag och gick upp,då säger han:
-"Mamma...kram",och sträcker ut sina små armar mot mig!!
Sen kommer det:
-"Dante är inte arg längre,nej!,mamma inte arg längre heller,nej!!"
I detta läge var det hemskt svårt att hålla tårarna borta,vilken klok liten kille vi har,vad mycket känslor!!
Vi sa förlåt till varandra,kramades och pussades och sen var det godnatt...men först låg han och sjöng för sig själv i 45 minuter!!