Jag har en stark känsla av att detta året är ett år i prövningens tecken, jag ska testas och förhoppningsvis stärkas med det(?)Konstiga saker händer, och jag kan ärligt säga att det skrämmer skiten ur mig!
Varje dag sen nyår har något hänt i familjen. Idag hade Kiana glömt stänga grinden när hon gick ner på morgonen, och Kaili hade somnat om jämte mig i sängen, sen vaknar jag av att Kiana kommer upp och fråga hur Kaili kunde hamna nere hos henne. Inget hände som tur väl var, men ändå!
Lite senare, då jag är på väg ner efter varit på toa, ramlar jag ner för halva trappan, och Kaili som ser detta blir så rädd att hon gallskriker!
Jag klarade mig med en öm axel (efter att fått tag i räcket och stoppat fallet med hela min kroppstyngd på axeln),låren och röven lär väl inte se så granna ut imorgon heller gissar jag på ;-)
Sen kör vi hem till Freijan och spenderar 3 myspysiga timmar där, och nästan hemma, möter jag en bil som helt okontrollerat kör vinglandes över HELA körbanan och jag hinner tänka en jäkla massa!
Problemet med mitt tänkande var att jag hade ett val som hade gett 50-50 i chanser att klara det hela, och det var att stanna på min körbana eller köra över på den andra. Som tur väl var, slapp jag göra valet, då föraren lyckades köra ner den i diket på min sida körbana istället (tack o lov). Jag slängde snabbt på varningsblinkers och sprang ut för att hjälpa passageraren ut från bilen, som stupat ner i ett dike som lutar i 90 graders vinkel. Föraren kunde klättra ut själv, och de verkade ha klarat sig väldigt bra.
Hur ska jag fixa ett helt år i prövningens tecken?!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar